Utan jämställda hem får vi aldrig ett jämställt samhälle

Tre konkreta insikter från Goldins forskning förklarar varför samhällelig jämställdhet inte räcker utan också måste bottna i jämlika förutsättningar inom paret – det vi kallar “couples equity.”

1. Arbetskraftsdeltagandet följer en U-kurva. När ekonomier industrialiseras sjunker först gifta kvinnors deltagande (arbete flyttas från hemmet till marknaden och normer biter), för att senare öka igen i takt med tjänstesektorns och utbildningens expansion. Det här historiska mönstret hjälper oss att förstå att förändring inte är linjär – och att normer och strukturer i hemmet är avgörande.

2. Kontroll över fertilitet ändrar livsbanor. I klassikern The Power of the Pill visar Goldin (med Lawrence Katz) hur tillgång till p-piller på 1960–70-talen gjorde det möjligt för unga kvinnor att senarelägga giftermål och investera i längre utbildningar och karriärer. Det är ett konkret exempel på hur beslut i privatlivet skapar ekonomisk handlingsfrihet – och hur policyer som ger par bättre planeringsförutsättningar påverkar jämställdheten långsiktigt.

3. Den största delen av lönegapet uppstår inom samma yrken – och ofta när första barnet kommer. Goldin visar att problemet inte bara är “vem som väljer vilket jobb”, utan hur jobb värderar otillgänglighet och långa, oflexibla timmar (“greedy work”). När företag belönar den som kan vara mest nåbar och jobba längst, blir det ofta den förälder som tar mer hemarbete som halkar efter i lön och karriär. Ökad tidsflexibilitet minskar gapet markant.

Goldins arbete ringar dessutom in föräldragapet – den sammanlagda inkomstskillnaden mellan mödrar och fäder över livscykeln – och visar att delar av gapet kvarstår även efter att barnen blivit äldre. Det illustrerar varför till synes små beslut de första åren får lång svans i inkomster och pension.

Från samhällelig jämställdhet till “couples equity”

Goldins slutsats är inte att allt ska lösas på individnivå – men utan rätt förutsättningar i hemmet kommer vi inte i mål. Couples equity betyder att paret har jämlika förutsättningar att fatta informerade beslut, förstår de ekonomiska konsekvenserna och fördelar eller kompenserar ansvaret rättvist över tid.

Det handlar inte om att allt måste delas exakt 50/50. Snarare:

• Välinformerade val: Red ut hur olika upplägg (heltid/deltid, skift, distans, karriärbyten) påverkar lön, pension, bonus och framtida karriärsteg. Sätt siffror på “greedy work”-premien och värdera vad flexibilitet är värd för er.

• Plan för familjecykeln: Kartlägg hur inkomsterna förändras vid graviditet, föräldraledighet, VAB-perioder och skolstart – och hur ni kommer tillbaka. Använd ett livscykelperspektiv, inte bara månad för månad.

• Rättvis kompensation: Om en part tar mer obetalt ansvar (t.ex. går ner i tid eller tackar nej till “greedy” uppdrag), sätt en kompensationsmekanism: extra pensionsinsättning, sparöverföring, intern “ersättning” per månad, eller bindande överenskommelse om hur framtida bonusar/optioner delas. Poängen är att värdet av omsorgen synliggörs – och att den långsiktiga effekten på förmögenhet balanseras.

Claudia Goldins forskning gör två saker samtidigt: den river myter om att kvinnor “väljer fel” och pekar på när och hur gapet faktiskt uppstår. Vägen framåt är dubbel: policyer och arbetsformer som ger flexibilitet – och parvisa lösningar som säkerställer couples equity. Alla familjer får göra som de vill. Det viktiga är att besluten är informerade, att konsekvenserna är tydliga, och att ansvaret värderas och – vid behov – kompenseras rättvist. Bara då når vi jämställdhet på riktigt.

Källor (urval): Nobelprisets pressmeddelande 9 okt 2023; Goldin (2014) A Grand Gender Convergence; Goldin & Katz (2000/2002) The Power of the Pill; Goldin, Kerr & Olivetti (2022) When the Kids Grow Up; Goldin (1994) U-shaped Female Labor Force Function.